• Tiada Hasil Ditemukan

(1)أ‌ ABSTRAK ‌ Kesatuan tema merupakan istilah terkini yang menggambarkan salah satu daripada keistimewaan susunan ayat-ayat al-Quran selain menjadi bukti kemukjizatannya

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "(1)أ‌ ABSTRAK ‌ Kesatuan tema merupakan istilah terkini yang menggambarkan salah satu daripada keistimewaan susunan ayat-ayat al-Quran selain menjadi bukti kemukjizatannya"

Copied!
7
0
0

Tekspenuh

(1)

أ‌

ABSTRAK

Kesatuan tema merupakan istilah terkini yang menggambarkan salah satu daripada keistimewaan susunan ayat-ayat al-Quran selain menjadi bukti kemukjizatannya. Ulama’ telah memberi perhatian kepadanya bermula dari asas sehinggalah perkembangannya. Namun, perbincangan tentangnya lebih banyak menyentuh aspek tarbiah dan akhlak. Kesannya, masih banyak aspek fiqh yang terkandung dalam ayat-ayat hukum yang tidak disentuh kecuali sedikit dalam perbincangan aspek usul yang menunjukkan adanya kesatuan makna menurut pandangan ahli usul serta kepentingannya di sisi mereka.

Namun, perbincangan ahli usul hanyalah sekadar berkenaan aplikasi dan contoh tanpa menghimpunkan dalam kajian yang khusus. Justeru, kajian ini yang bertajuk ( Kesatuan Tema dan Kesannya dalam Menetapkan Hukum Syariah: Kajian Analisis) bertujuan untuk menerangkan kepentingan aspek ini dan kesannya dalam penetapan hukum syarak dari aspek susunan al-Quran selain menerangkan asas dan prinsip-prinsip yang ditetapkan para ahli usul dalam memahami ayat-ayat al-Quran dan hubungannya antara satu sama lain dan cara menangani isu-isu yang timbul dalam aspek tematik al-Quran.

Kajian ini menggunakan metod analitikal dan induktif yang melibatkan pengumpulan bahan dari sumbernya dan analisis ayat-ayat al-Quran yang mengambil kira ayat-ayat yang diperselisihkan sekiranya ada. Antara kesimpulan penting kajian ini adalah, kesatuan makna yang dimaksudkan adalah kesatuan menurut ulama’ usul yang merupakan asas yang digunakan mereka dalam mengeluarkan hukum daripada potongan ayat-ayat al-Quran.

Pendekatan holistik dalam melihat keseluruhan teks digunakan dalam memahami teks yang mempunyai tema yang sama sekiranya boleh, selain selari dengan kaedah usul menjamin tercapainya maqasid syariah.

Kewujudan konsep kesatuan tema dalam dalil-dalil al-Quran dalam membuat perbandingan antara dalil-dalil al-Quran membawa kepada perbezaan pandangan sama ada dalil-dalil tersebut saling bertentangan atau tidak. Maka dengan itu, kebanyakan pandangan ahli fekah yang diinduksi daripada proses perbandingan tersebut adalah kesan daripada tahap kefahaman atau kekeliruan terhadap konsep kesatuan tema dalam dalil-dalil al-Quran oleh

para fuqaha semasa proses induksi tersebut.

(2)

ب

ABSTRACT

Thematic unity is a term considered contemporary, exposing one of the features of the Quranic arrangement, one proof of its miraculous aspects.

Scholars have taken care of this issue in regards to its grounding and establishment; nevertheless the studies done so far, mostly dealt with the educational and ethical sides, leaving out the juristic aspect which addresses the verses of rules (Ayat al-Ahkam) untouched, save for some studies on the fundamentals of Islamic jurisprudence which sporadically mention the existence of the concept and importance of the thematic unity to the jurists of Usul al-Fiqh. These indications though, were bare of any application or representation, or even collected in an independent study. For that reason, this study entitled (the Thematic unity and its implication in inferring Islamic law:

an analytical study) came out to: highlight the important and miraculous trait of the Quranic arrangement, expose its importance and impact in deducing Islamic rulings and indicate the grounds and requirements set by the jurists of Usul al-Fiqh to make texts meet and relate to each other; it as well points out to the way by which to address the issues posed by the nature of the Quranic arrangement. The researcher adopted an analytical, inductive approach in this study; this approach involves collecting data from the likely sources, as well as analyzing and comparing the Quranic texts with a highlight of the points of divergence if any. The researcher’s findings most importantly noted that the thematic unity , in its specific meaning solely, is intended by the jurists of Usul al-Fiqh as it is the fundamental basis on which they rely in deducing Islamic rulings from the Quranic texts. The use of the holistic approach to the texts of the same theme devoid of partition, when it can be possibly done, and in line with the Islamic juristic fundamentals guarantees the achievement of the objectives of Shari’ah; in addition, the existence of the meaning of the thematic unity of the texts at the time of comparison has led to divergent views on assessing whether these were in conflict or else; for that reason, many conflicting juristic stances, derived from a comparison of texts, are actually a result of the degree of clarity of the meaning of the thematic unity or its absence in the mind of the jurist of Usul al-Fiqh at the elicitation process.

(3)

ت

ثحبلا صخلم

احلطصم ةيعوضولما ةدحولا حلطصم برتعي ارصاعم

لاد مظنلا تازيمم نم ةزيم ىلع

آرقلا ادهاش ،ني ثيح نم ةيانعلا ءاملعلا هلوأ دقو ،هزاجعإ بناوج نم بناج ىلع

زواجتت لم هتلوانت تيلا تاساردلا نأ يرغ ،ديعقتلاو سيسأتلا يقلاخلأاو يوبترلا بنالجا

ظعم في عل اناديم ماكحلأا تايآ لوانتي يذلا يهقفلا لالمجا يقبو ،هم د و

ىوس هيف

لوصلأا تاساردلا ضعب في تاراشلإا ضعب ةدحولا نىعم روضح لىإ يرشت تيلا ةي

نع ةدرمج تاراشلإا هذه تيقب كلذ مغرو ،مهدنع هتيهمأو ينيلوصلأا دنع ةيعوضولما ولما ةساردلا هذه تءاج كلذل ،ةلقتسم ةسارد اهعمتج لم ليثمتلاو قيبطتلا ـب ةموس

( و ةيعوضولما ةدحولا ةيعرشلا ماكحلأا طابنتسا في اهرثأ

: ةيليلتح ةسارد ))

ل طلست

ع ءوضلا آرقلل يمظنلا زاجعلإا بناوج نم مهلما بنالجا اذه ىل

هتيهمأ ىدم نايبو ،ن

وضلا و سسلأا نايبو ،نيآرقلا مظنلا نم ةيعرشلا ماكحلأا طابنتسا في هرثأو تيلا طبا

أ ملل نويلوصلأا اله دعق عم لماعتلا ةيفيكو ،ضعب ىلع اهضعب ءانبو صوصنلا فارط

ضرفت تيلا تلاكشلإا ا اه

ا دقو ،نآرقلل ةيمظنلا ةعيبطل ةساردلا دادعإ في ثحابلا عبت

لا ،يليلحتلا يئارقتسلا جهنلما ظم نم تامولعلما عجم ىلع دمتعي يذ

ِنّا ليلتحو ا

ام مهأو ،تدجو نإ فلاتخلا نطاوم ىلع هيبنتلا عم اهتلباقمو ةينآرقلا صوصنلا لخا اهانعبم ةيعوضولما ةدحولا نأ وه ثحابلا هيلإ لصوت ثحبلاب نيعلما وه طقف صا

لأا ىدل ماكحلأا طابنتسا في نويلوصلأا اهدنع لزني تيلا ةيساسلأا ةزيكرلا وهو ،ينيلوص

في لخدت تيلا صوصنلل ةلماكلا ةرظنلا أدبم لامعإ نأو ،ةينآرقلا عطاقلما نم ةيعرشلا لوصلأا دعاوقلا عم ضراعتيل ابمو نكمأ ام اهتئزتج مدعو دحاولا عوضولما راطإ وه ةي

ب ليفكلا ةيعوضولما ةدحولا نىعم روضح نإف كلذك ،ةيعرشلا دصاقلما صلاختسا

ثيح نم اهيلع مكلحا في رظنلا تاهجو نيابت لىإ ىدأ اهتلباقم دنع صوصنلل صوصنلا ةلباقم نع ةتجانلا ةيهقفلا تافلاتخلا نم ايرثك نإف كلذل ،همدعو ضراعتلا عم ءافخوأ حوضو ىدم نع ةجمان يه انمإ دنع ليوصلأا نهذ في ةيعوضولما ةدحولا نى

طابنتسلا ةيلمع .

(4)

ث

ريدقتو ركش

وهف ،ةميسلجا هئلآو ةيرثكلا همعن ىلع ،انطابو ارهاظو، ارخآو لوأ لله دملحا نيبذهو نيملع نم لكل لاصوم ركشلا ثم ،دحم لكلو ءانث لكل هناحبس قحتسلما اك نم لكلو ،ينلماعلا ةاعدلاو ملعلا لهأ نم اذه يثبح جارخإ في َّيلع لضف هل ن

لىإ ليزلجا ركشلاب مدقتأ امك ،دوجولل ومو اهيسردم عيجمو ايلالما ةعماج

ظ ،اهيف

ركذلاب مهنم صخأو (

روسيفوبرلا :

نحمرلا دبع تنب ةميعن رون )

ىلع تفرشأ تيلا ،

ىلع يعم ترباصو تبرص ذإ اهركشأو ،هيجوتلاو حصنلاب َّيلع لخبت لمو تيلاسر لوط ركشلاو ،يرخ لك نيع للها اهازجف ،هلضفو للها دمبح هتمتمأ تىح ثحبلا ةترف

سق لىإ اضيأ لاصوم ومو هتذتاسأ لكب ،هلوصأو هقفلا م

ظ ركشلاب مدقتأ امك هيف

فلأ نيع عيملجا للها ىزجف ،ءلامزلاو ةوخلإا نم داشرلإاو حصنلاب نيدعاس نم لكل مج عيسم هنإ متهانسح نازيم في هلعجو ، يرخ بي

.

ينلماعلا بر لله دملحا نأ اناوعد رخآو

(5)

ج

ءادهلإا

راقولاو ةبيلهاب للها هللك نم لىإ ..

راظتنا نودب ءاطعلا نيملع نم لىإ ..

نم لىإ

راختفا لكب هسمأ لحمأ ..

مج هارأ ل نأ للها ىضقو هتقراف نم لىإ ادد

..

لاو لىإ يد -

للها هحمر -

راهنلاو ليللا عباتت ام ،ةعساو ةحمر ،

ةلاسرلا هذه يدهأ .

ةلاسرلا هذه يدهأ كلذكو :

تيمكح لىإ ...

ملعو ي ...

بيدأ لىإ ....

يملحو

...

برصلا عوبني لىإ ...

لؤافتلاو ...

لملأاو ....

ةيلاغلا يمأ .

افتلا ىرأ نم لىإو ؤ

منّويع في ل ...

مهتماستبا في ةداعسلاو ...

انأو ةنينأمطلاو

مهنيب ....

يئانبأو تيجوز .

وَّلتح نم لىإ ا

ءاخلإاب ..

ءاطعلاو ءافولاب اوزيتمو ..

فياصلا قدصلا عيباني لىإ ..

لىإ

تدعس مهعم نم ..

ترس ةايلحا بورد في مهتقفربو ...

تياوخأ تيوخإ .

(6)

ح

تاعوضوملا سرهف

لما صخل ويلالما

أ

يزيلكنلإا صخللما

ب

بيرعلا صخللما

ت

ريدقتلاو ركشلا

ث

ءادهلإا

ج

تاعوضولما سرهف

ح

ةمدقلما

1

لولأا لصفلا :

اهتايوتسمو اهتيفلخو اهموهفم ةيعوضوملا ةدحولا .

11

لولأا ثحبلما :

موهفم ةيعوضولما ةدحولا اتهايفلخو

.

16

لولأا بلطلما

: ةيعوضولما ةدحولا موهفم .

17

نياثلا بلطلما :

ةيعوضولما ةدحولا ةيفلخ .

11

نياثلا ثحبلما :

ةيعوضولما ةدحولا تايوتسم .

11

لولأا بلطلما :

ةينآرقلا ةروسلا في ةيعوضولما ةدحولا .

12

نياثلا بلطلما :

دحولا ةلجم يمركلا نآرقلا في ةيعوضولما ة .

12

يناثلا لصفلا :

ةيعرشلا ماكحلأا طابنتسا يف ةيعوضوملا ةدحولا ةيمهأ

24

ينآرقلا مظنلا نم

.

لولأا ثحبلما :

هقفلا طابنتسا في ةيعوضولما ةدحولا ةيهمأ

26

نيآرقلا مظنلا نم

.

لولأا بلطلما :

نيآرقلا مظنلا ةعيبط هتادافإو

.

21

نياثلا بلطلما :

ماكحلأا طابنتسا في ينيلوصلأا ةقيرط نم

41

نيآرقلا مظنلا

كلذ في ةيعوضولما ةدحولا رثأو .

(7)

خ

ثحبلما نياثلا

: دصاقلما صلاختسا في ةيعوضولما ةدحولا ةيهمأ

12

نيآرقلا مظنلا نم

.

لولأا بلطلما :

اهتيهمأو دصاقلما نىعم .

61

نياثلا بلطلما :

دصاقلما نع فشكلا في ةيعوضولما ةدحولا رثأ .

62

ثلاثلا ثحبلما

: صوصنلل يرهاظلا ضراعتلا في ةيعوضولما ةدحولا رثأ .

76

لولأا بلطلما :

هطورشو ضراعتلا هموهفم .

71

نياثلا بلطلما :

ا ضراعتلا عفد في ءاملعلا كلاسم يرهاظل

11

في ةيعوضولما ةدحولا رثأو

كلذ .

ثلاثلا لصفلا :

ةيعوضوملا ةدحولا يف ةرثؤملا لماوعلا .

114

لولأا ثحبلما :

رقلا بيترت رثأ آ

ةيعوضولما ةدحولا في ن .

116

لولأا بلطلما :

هنومضمو بيتترلا ةقيقح .

112

نياثلا بلطلما :

بيتترلا عون دامتعا في ءاملعلا بهاذم

117

ةيعوضولما ةدحولا ققيح يذلا

.

نياثلا ثحبلما :

ةيعوضولما ةدحولا في ةيقايسلا نئارقلا رثأ .

122

لولأا بلطلما :

لوصلأا لهأو ةغللا لهأ ينب قايسلا .

124

نياثلا بلطلما :

ينيلوصلأا دنع قايسلا موهفم .

127

ثلاثلا بلطلما :

ةيملاكلا تادحولا تادافإ في قايسلا رامثتسا رثأ

144

تيلا عوضولما ةدحو اهعمتج .

ةتمالخا . 174

ثحبلا جئاتن .

171

ثحبلا تايصوت .

171

عجارلماو رداصلما .

172

للها دمبح تم

. 121

Rujukan

DOKUMEN BERKAITAN

TAFSIR AYAT DAN ISTINBAT HUKUM IMAM AL-SYAFIE SERTA PENGAMALANNYA DALAM MASYARAKAT ISLAM DI MALAYSIA ABSTRAK Kajian ini dijalankan bertujuan untuk mengkaji kepakaran Imam Syafi’i

Secara umum, kajian ini bertujuan untuk mengkaji ayat-ayat berhubung penjagaan alam sekitar yang terdapat dalam al-Quran. Secara khususnya, kajian ini bertujuan untuk

Maka, kajian ini akan memfokuskan salah satu aspek linguistik yang utama, iaitu fonologi dalam DMKb yang merupakan satu daripada subdialek Melayu yang dituturkan

Bab ini merupakan kesinambungan daripada bab sebelumnya yang menganalisis ayat-ayat al-Qur’an yang ditakwil oleh al-Tabari dan al-Maturidi daripada aspek takwil berdasarkan

Data yang berikut ini diperoleh daripada satu kajian bertajuk `Penghasilan Ayat Tanya Bahasa Malaysia Dalam Kalangan Pesakit Afasia Broca Agramatik:.. Suatu Pemerian

Adalah menjadi harapan agar pihak kerajaan khususnya Kementerian Pelajaran Malaysia dan Kementerian Pengajian Tinggi dapat memberikan emolumen dan royalti yang tinggi

Daripada huraian ini pula menarik untuk melihat bagaimana pemikiran-pemikiran bernas Muhammad `Ali al-Sabuni yang tetap konsisten pada kajian ayat-ayat hukum

Berdasarkan kajian, terdapat sebanyak 89 ayat dan terdapat 90 tempat pengulangan perkataan banyak di dalam al-Quran yang menerangkan majoriti manusia mudah terpengaruh dengan